Satt igår i solen med en kopp kaffe.... eller det hann bli flera, och en cd-skiva... som också hann bli flera. Katarina Ewerlöfs trollbindande röst läste "Änglamakerskan" och jag var förutom bikinin iförd ett par solglasögon och ögonbindel så solens strålar inte nådde mina nyopererade känsliga ögon.
Väl senare på aftonen kunde jag skåda en märklig solbränna. Såg och ser fortfarande ut som en  kombination av danska flaggan och en panda! Ingen vacker syn, ja herregud synd man ska vara så fåfäng. Så nu sitter jag och funderar på en motåtgärd. Borde ju vara den enklaste sak i världen egentligen? En solig dag så fort mina ögon läkt tar jag fram en filt och en sax!

Nå hur är det nu då, kan pengar ge en lycka???
-"Absolut inte" säger vissa, men är det naivt att tro det? -"Självklart kan de det" säger andra, kanske syniskt att tänka så?

Själv tror jag att den genuina lyckan man känner när man har en underbar familj, kärlek, man mår gott och får vara frisk, det går inte att köpa för pengar, men att det kan underlätta att fokusera på sådant om det finns lite pengar i bakfickan, man har ett bekymmer mindre att oroa sig för. För det kan ju inte vara lätt att vara tacksam och lycklig då hela ens tid går åt att gneta, prioritera och kompromissa?

Kom och tänka på en arbetskompis jag hade för ca 20 år sedan som berättade om hur usel ekonomi hon och killen hade. De väntade sitt första barn, hon sladdade omkring på sommardäck mitt i vintern och de hade inte köksstolar utan satt på gamla däck staplade på höjden (låt oss hoppas att det inte var där de förvarade vinterdäcken hon behövde till bilen). Så en dag då hon kommer hem ligger sambon i badkaret och testar dykardräkten han precis skaffat, snacka om prioriteringar??? Hon skrattade då hon berättade om det, kanske för att hon var lycklig...eller nä, jag tror inte det, hennes ögon sa något annat.
Om det varit jag misstänker jag rubrikerna dagen efter lytt " Man funnen död i badkar iförd gummidräkt och ett däck nerkört i halsen, polisen fortsätter utreda detta bestialiska mord"

Nu finns det ju undersökningar kring det här ämnet (tänker på pengar/lycka alltså, inte bestialiska mord, de får vi se över en annan gång). Jag kollade och fann två korta artiklar jag snabbläste, eftersom jag faktiskt inte orkade läsa hela avhandlingarna eller några längre artiklar om dem heller för den delen. 
Rubrikerna talar mot varandra men inte innehållet och jag tycker båda stämmer ungefär med hur jag tänkte innan jag läste dem. Intressantast var att en av dem kommit fram till en break-even summa där man liksom inte blev något lyckligare hur mycket mer man än tjänade. Dåså, det är bara dit man behöver nå...

Blir man lyckligare av pengar?

Nej säger den ena artikeln som baserar sig på en av världens största opinionsundersökningar om förhållandet mellan lycka och inkomst, här har de alltså har frågat hela 136 000 personer i 132 länder. Det går inte att köpa lycka för pengar, även det är viktigt att ha en god ekonomi för att känna sig lycklig. (Jaha???) Kopplingen mellan pengar och positiva känslor var påfallande svag hos de tillfrågade. Den som är rik är mer NÖJD med sitt liv ja, men att t.ex. vara respekterad är än mer viktigt för lycka. Vi i norden är exempel på lyckliga länderna med bra ekonomi, medan de latinska länderna visar prov på social-psykologisk rikedom/lycka.
Läs artikeln Nej här>>(länk)

Ja säger den andra artikeln och hänvisar till en studie gjord av forskare på 1000 frivilliga. De påstår sig funnit att lycka och tillfredsställelse faktiskt tycks öka i takt med lönen, men bara upp till en den kritiska gränsen av 75 000 dollar, alltså 550 000 kronor om året (en månadslön på ca 46 000:-) Resultatet visar att för lite pengar kan förknippas med "känslomässig smärta”. Men väldigt mycket pengar medför nödvändigtvis inte större lycka. De som tjänade motsvarande mellan en och två miljoner kronor om året är inte lyckligare än de som tjänar just 550 000 kronor, denna summa anses vara "tröskeln". Efter det är det inte pengar som ökar en människas möjlighet att göra det som betyder mest för det emotionella välbefinnandet - nämligen att tillbringa tid med personer de tycker om, undvika smärta och sjukdom samt njuta av sin fritid.
Läs artikeln Ja här >> (länk)

Fotnot/ Vad är lycka? Betyder det samma sak för alla? Blir nog en senare fundering.
OBS, har INTE suttit och skrivit allt det här efter op, det har legat som utkast.

...konsumenten, kunden, köparen, spekulanten det är JAG! Sett från säljarens perspektiv alltså, men sett från min och än mindre makens synvinkel är det inte lika fiffigt. Tänk att släpa omkring med mig på stan, husvisningar och bilaffärer det kan vara påfrestande, jag lovar. Jag går från tveksam till övertygad på några nanosekunder och skulle lätt kunna spendera på tok för mycket pengar på en solmatt Toyota Celica med rostangrepp och fula fälgar. Utan att fundera skulle jag kunna skriva under kontraktet till en dyr men tjusig sommarstuga och fördubbla familjens månadskostnad samt mängden gräsmatta att klippa och rabatter att rensa. Kolla alternativ, tänka logiskt, se följer och konsekvenser eller försöka pruta går FETBORT! Skönt att jag oftast har min präktige bromskloss med mig som ser till att det inte blir så många huvudlösa affärer.

- ”Tur vi kompletterar varandra”, sa maken idag efter en visning, ”jag tänker praktiskt och ekonomiskt men skulle knappt komma till skott att köpa nåt, och du börjar efter 5 minuter måtta för en inglasning och planera panelspikning…” Lyssnade knappt på vad han sa, jag var fullt upptagen att för min mentala hälsas skull försöka intala mig själv att ALLT var nog inte perfekt... myggigt… långt till vattnet…för mycket målad väv…

400 g färska eller 300 g frysta jordgubbar      
Ca 1 dl strösocker
1 ägg
1 msk vaniljsocker
125 g mascarpone
21⁄2 dl lätt kesella
Ev 2 msk marsalavin (visade sig vara gott sippa på ur ett glas också)
75 g mandelbiskvier (tog italienska cantucciniskorpor istället)
1 nypa salt

Steg 1 Skölj och ansa de färska jordgubbarna, eller tina de frysta jordgubbarna sockra lätt och ställ åt sidan.

Steg 2 Separera äggulan från vitan. Vispa äggulan, 3⁄4 dl socker och vaniljsocker med elvispen till en ljus kräm. Rör ner mascarpone, kesella och ev marsalavin. Rör om tills krämen är smidig. Vispa ägg­vitan hårt och vänd ner den i mascar­ponekrämen.

Steg 3 Purea ca 3/4 av jordgubbarna grovt så att det fortfarande finns små fruktbitar kvar. Lägg mandelbiskvierna (italienska skorporna) i en plastpåse och smula dem med brödkaveln. Lägg hälften av de smulade mandelbiskvierna i botten av skålarna. Varva sedan mascarponekrämen, smulor, jordgubbs­purén och slutligen krämen.

Steg 4 Avsluta genom att lägga de sparade större bitarna jordgubbar överst, eller en hel biskvi/skorpa. Servera desserten samma dag som den förbereds.

En kvist citronmeliss kan vara dekorativt tänkte jag, men det visade sig att jag hade av misstag köpt koriander så jag skippade det gröna, ha, ha ha...

Igår lördag tog vi det rätt lugnt. Jag sov till halv tio och resten av familjen droppade in till frukost under de närmaste två timmarna, otroligt skönt och välbehövligt. Studenten som faktiskt inte vaknade sist, mådde för övrigt bra och hade haft en trevlig kväll. Tack ni som hjälpte till och gjorde dagen speciell!

Efter en del kaffedrickande konstaterade vi att det var sol... eller den stack fram mellan moln, så vi passade på att göra lite nytta. Jordgubbsplantorna är nu placerade i fyra (snart) svartmålade pallkragar, häcken är färdigrensad (ser fint ut i ca 2 veckor på sin höjd), kryddbänken och lådorna där squashen ska placeras fylldes upp med jord och lite näring. Studsmattan är hopmonterad, den verkar liksom aldrig HELT rosta sönder?
Idag söndag skulle vi släta till lite tomt så gräsklipparen kan passera över och måla klart de delvis svarta pallkragarna/jordgubbslandet, men det får vänta, det regnar IGEN.
Nä det får bli en bok istället, tack och lov ryckte jag en från stället vid kassan på Coop häromdagen. Det blir en mysdag med "Endera dagen" av Birgitta Stribe. Har ingen aning om den är bra, valde just den för den hade plommonröd/lila Birkenstock på bildomslaget, en anledning köpa just den så god som någon...

Gurrage uttalas Gurra G, ytterligare ett smeknam vår son dras med...
Fler namn >> (länk)

Idag den 7 juni startade sommarlovet för Elias, den yngre sonen, 1:a året i gymnasiet är avklarat. Imorgon fredag har vi en student som ska firas efter konstens alla regler.
Ja herregud, hur de redan blivit så stora... nästan vuxna... är en gåta???

Efter sedvanliga grimaser så lyckades jag ta ett kort där herrn ser "normal" ut. Just den blev ur fokus förståss. Normal (?), lite suddig och samtidigt världens finaste! ♥

Han ÄR knepig att fota se här > (länk)

Besökte Rydlinge handelsträdgård/plantskola för att införskaffa en och annan planta. De växter som inte dör på grund av brist på matjord, näring eller vatten på den här tomten (kallad Ytterviks tundra) äts upp av småhungriga rådjur. När jag spankulerade omkring ibland blommor och dekorationer för att få inspiration så upptäckte jag glas/spegel-prismor som hängde i träden och reflekterade solljus. Då slog det mig att kanske, jag säger KANSKE de kan vara vackra OCH samtidigt skrämma rådjur på flykten genom att skramla och blänka. Köpte några, hoppas kan jag ju alltid...

Oj, nu är jag både hysteriskt glad OCH fylld med bävan på en och samma gång.
Anledningen till dessa två omtumlande och motstridiga känslor är att plötsligt låter det inte alls omöjligt att bygga en inglasad altan?! Det som jag lite lätt gått och muttrat om i flera års tid, och som jag skrinlagt då vi började prata om att byta ut alla räcken på bron, altan och balkong. OM vi ska bygga den variant av inglasning jag drömmer om med vita takstolar ett rejält tak och golv så TROR jag att en byggfirma nog är att föredra. För är det här inte ett rejält stort och komplicerat projekt? Ska vi verkligen dra igång i år??? Nu när min älskade handyman plötsligt kan tänka sig att ta bort alla ruttna räcken och faktiskt bygga in altanen är jag osäker på om vi har samma vision han och jag? Har vi samma mål?  
På kursen jag gick under två dagar i Sundsvall pratades det om att sätta upp mätbara, gemensamma och möjliga mål. Det talades om personer som är idésprutor och är med på det mesta, om de som ser problemen och förbereder alla på att det inte blir lätt, och slutligen de som säger nej, stopp och bromsar. Shit, känns jättekonstigt säga det, men jag tror faktiskt att just nu är jag alla tre...

Min dröm. Jihiiuuuuiiii!!!
Men guuud vilket stort och svårt bygge?!
Kanske vi tar det sommaren 2013?