Sitter och småfryser, verkligen dålig uppladdning inför vaknatt måste jag säga. Får nog ta på sockarna, trots att det är sol ute. 

Kan konstatera att veckorna framför oss är rätt smäll-fyllda med jobb och kul. Studentfirande, födelsedagsfirande, jobbhelg, extrajobb, möte och så återigen födelsedagsfirande. Tur det snart är semester.

 

Brukar hitta gamla ihop-knycklade minneslappar och handlingslistor i fickor, handväskan och på golvet i bilen. Ögnar ibland igenom dem för skoj skull. Lite för att minnas vad jag skulle komma ihåg och eventuellt glömt eller vad jag handlade för ingredienser till diverse maträtter och hur det sedan smakade.
Idag hittade jag en kombinerad lista, dels några saker jag skulle köpa, ytterligare grejer som skulle kollas upp och så slutligen en uppmaning;
Ta med laxen!

Helt obegripligt? Försökte rannsaka mitt minne, men kunde inte erindra mig att jag skulle åka någonstans då jag inte fick glömma ta med mig en lax? Typ under armen då eller? Hmmm? Näe, det ringer inga klockor faktiskt... alls...

 

Verkar som om virkning och vikt har en del gemensamt? Först lägger man upp, sedan lägger man man ut. Allt blir större och vidare. 
Sedan sådär halvvägs någonstans bör man plötsligt börja minska (åtminstone om man gör ett runt kuddfodral) och då upptäcker man att det är ju mycket knepigare...

 

... hemmaskrotarfredagar! Nu är klockan drygt elva. Tre stadiga muggar kaffe och ett rimligt satt mål, huset ska se hyfsat respektabelt ut, är förutsättningarna som gör att jag snart är klar. Bara lite dammsugning och tvätt kvar sedan blir det en sväng ut på tomten för att röja fram någon typ av vårblomma. Under bråten finns både pärlhyasint och krokus, jag VET det frågan är bara VAR?

Solen skiner och helgen ligger framför oss som ett oskrivet blad, en målarduk som ska fyllas av en färgglad pensel med sömn, solsken, mat, vin, umgänge...
Oj nu måste jag ta och hejda mig, håller ju på att låta som Ranelid, och med lite sol i ansiktet kanske jag börjar likna honom också? Hjälp?!

Ha en underbar helg!

Manual för en riktig hemmaskrotarfredag.

Inom vissa områden törs jag nog påstå att jag är praktiskt lagd, ibland till och med skicklig. Jag kan under stundom glänsa med att vara kreativ, företagsam och målmedveten, jag säger inte att det är ofta, men det händer.

 

Men aldrig i samband med att nål, tråd och tyg är inblandat, och för guds skull nämn inte ordet symaskin. Huuuu! Lider nämligen av svår textilångest.

Därför blir det en onödigt stor grej bara av att mina svarta brallor spricker en liten bit i sömmen. Jag blir tvungen ta mig i kragen, samla mig lite och leta fram syskrinet.

Tja, syskrin är väl att ta i, det är en liten flätad korg med några trådrullar i olika färger, ett antal knappnålar, en liten pyttesax, några synålar och en hel del damm. Eller nu visade det sig att just synålar lyste med sin frånvaro. Fann endast en stoppnål, men lät inte den stoppa mig (glömde nämna att jag är rolig och vitsig också). Kombinationen av på tok för grov nål och min motvilja gav inte helt oväntat ett... eeeh...inte så värst tillfredställande resultat. Skam den som ger sig, jag bestämde mig för att med rätt utrustning och inställning ska nog mina byxor gå att tråckla ihop.

Måndagen den 3 mars 2014 inhandlades en förpackning synålar i olika storlekar. Nu ska jag bara hitta var man kan köpa en ny positiv attityd till sömnad...

 

Länkar till tidigare inlägg med exempel på min textilångest; 

Duksömnad 

 

En tänkbar tatuering... så småningom?

 

Flickr; I sew, tattoo

 

Inom en relativt snar framtid reser den här familjen till London. Bor på hotell vid Hyde Park, tar ett snack med Obama och gänget på Madam Tussaud, äter Fish and Chips, hälsar på hos Harry Potter som tydligen bor i Warner Bros Studio norr om stan, kollar vad klockan är vid Big Ben och tokhandlar på Harrods.

Vi hoppas hinna allt det och lite till UTAN stress på drygt 3 dagar?!
Oj, vad jag längtar!!!

Okey jag vet, jag VET att man inte shoppar loss på Harrods! Om man nu inte heter typ Victoria "Posh" Beckham, men en del ögonshoppande borde väl gå för sig.

Jag kunde i min ungdom ibland svimma, kräkas, vara tvungen äta enormt starka tabletter och bli sängliggandes en gång i månaden. När jag bittert klagade över att tjejer har det så mycket knepigare än killar tröstade min välmenande mamma med;

-"Jomen Helena, pojkar har sina problem dom också"

Hmm, började jag fundera, de har alltså humörsvängningar och smärtor i samband med att... eeeh... tja, typ testiklarna växer, och detta i stilla tystnad? Verkligen?

 

Nu har jag gått igenom mensvärk, PMS, födslar och traskar rakt in i klimakteriet.

Samtidigt har jag kunnat studera män, enligt mig ingående, då jag bott tillsammans med en man i drygt 25 år och sett två söner växa upp från små bebisar till vuxna killar.

Mina erfarenheter utifrån den information jag samlat på mig i det här huset är att;

Näää de har i jämförelse INGA problem, what so ever!!!!

Tack för ordet...

Dricker starkt gott kaffe och funderar över dagarna som varit och de som komma skall. Nä, jag är inte så filosofisk att jag summerar mitt liv, utan bara helgen och dagen framför mig det räcker gott och väl.

Den här helgen har gått som de flesta andra väldigt fort. Vi har bl.a handlat in några skivor av något slags byggmaterial på Byggmax, lämpat av tävlingsimmande son i lägenheten, lämnat igen en släp, käkat surströmming, besökt Matfesten, sett sonen simma och ta pesonligt rekord i 100 meter medley ("persa" som simmarna säger) hämtat hem son, sågat och målat en aning innan regnet igår kväll. Slutligen såg vi en irländsk action komedi som var riktigt kul "The Guard" och sedan var helgen och herrskapet helt färdig.

Idag ska jag testa mina nya spinningskor och jag misstänker en flopp. Jag har själv monterat dit någon typ av metall under dojjan efter knapphändiga anvisningar och det ser rackligt ut, kan inte tänka mig att det blev rätt?!  

Spinning tänker ni kanske? Jo, jag sitter i ett rum med andra och cyklar på plats allt vad tygen håller i en timme till dunkande musik. Har gjort det under våren 1-2 gånger i veckan och tyckte det var dags att prova rätt utrustning nu i höst, det kanske blir lättare och roligare då? Tränar även skivstång och kör lite gym ibland, så det så. Kommer nog berätta mer om detta i något annat inlägg, kanske ett sådant jag nattskriver korsögd och trött med dimmig hjärna? Efter träningen blir det veckohandla och nattjobb. 

Som för alla andra, det rullar på... 

 

Nä, om svagt kaffe och en skitig ugn är det värsta som jag kan uppbringa är det nog ingen fara på taket, och när jag druckit en extra kopp (för att få i mig rätt koffeinmängd) så kickar nog den här fredagen igång och blir riktigt bra! 
Ha nu en trevlig, härlig, avslappnad... och få se...

jo, rolig och helst solig helg du med!

...är man ju inte heller. Eller om du inte kan något alls om trädgårdbestyr kanske jag kan lura i dig att jag är enormt skicklig på att odla gigantisk squasch? Men om du har en liiiten en aning om just squasch-odling,kanske köpt någon eller sett en på affären, så vet du att man inte ska låta dem växa till en grotesk grön hulk.

Nej, man ska vakta på dem och plocka dem just då de passerat en gurka i storlek. Och jag menar verkligen VAKTA på dem för de småväxer lite i smyg och så PLÖTSLIGT när man vänder ryggen till så har de dragit iväg. De har då blivit något som förutom sin överdrivet stora form är lite träiga och har ett skal som man nästan får såga sig genom.

 

Fotade de två senaste mästerverken och la ett normalstort äpple bredvid för nån typ av propotionskänsla. Har alltså nu i mitten av augusti nedkommit med de här två telingarna, den större väger sina stadiga 4788 gram, och den mindre bara 2098 gram.

Naaaaaw, fina va?!

 

 

 

 

Ibland känner jag mig lite ledsen utan någon som helst anledning.
Går och funderar över VARFÖR känns det så här...VARFÖR?!

Tja, inte blir jag då muntrare av det.

Visst vore det bättre ägna tankarna åt att hitta anledningarna till att vara glad?

... börjar NU!!! När jag kom hem vid halvsju-tiden så stod resten av familjen och gjorde i ordning en "fira-att-det-är-semester-middag". Det serverades grillad lax, sparris och zucchini med färskpotatis och romsås. Till efterätt blev det en hallonmoussetårta.

Det var dukat mitt  inne i altanbygget, bland brädor på golvet och plastade fönster och dörrar. Trevligt, man kan ju säga att det var en typ av genrep inför den riktiga invigningen, den som ligger en bra bit in i framtiden.
Aaaaah välkommen sköna semester!!!

 

... till dig som tittat in här!

 

Just nu känns det som den här bloggen ska ta sig en ordentlig siesta. Så det som antagligen skulle dykt upp här såsom vissa avslöjanden, foton på våren som börjar tina fram, ångesten döpt till Olle som ska mötas i grind, funderingar kring vårens eventuella altanbygge och en del annat... tja, det får helt enkelt ligga på is ett tag.

Jag går på tomgång och har verkligen inget vettigt skriva, inget underhållande, inget som leder till någon större eftertanke... näää usch, det känns som det blir repris på repriser. Och det är ju såååå trist med repriser, eller hur?

 

Har ju tagit paus förut, oftast mycket kortare period än vad jag själv trott att det skulle bli. Vi får helt enkelt se hur det blir den här gången.

Så ha det SÅ bra nu, så får vi se när/om vi syns... hörs... eller läses ;)

med mitt pyttelilla men ändå gigantiska steg då? Jodå tackar som frågar. Efter det första steget så följde några till av bara farten. Man kan väl säga att sedan sist så har jag nu knatat omkring en hel del. Om motivationen till att fortsätta kommer att finnas kvar det vet jag inte men hoppas, hoppas...

 

Vad det är frågan om? Säger jag fortfarande inte.

Neil Armstrong uttalade knatandes där uppe på månen de numera så klassiska orden:

”Ett litet steg för människan men ett stort steg för mänskligheten”.

Jag säger precis som honom... eeeh... fast här nere på jorden... och mer tvärtom: "Har tagit ett pyttelitet steg i andra människors ögon, men ett gigantiskt steg i mina egna."

 

Vad har hänt? Vad har jag gjort? Tänker jag faktiskt inte avslöja, men jag kan väl säga så pass att jag KANSKE precis bestämt mig för en EVENTUELL förändring som KAN bli otroligt bra! HOPPAS jag....

 

 

Bilden med i tidigare blogginlägg "Ett skålpund eller två av jävlar ..." Här

Inspiration till bild Isa Form Här