Ja herregud...
...vad jag misslyckas med mitt nyårslöfte. Om och om igen dessutom.
Med risk för att vara tjatig ska jag berätta vilket det är, för har du hängt med här på min blogg så vet du dels vilket det är och att det är ett återkommande nyårslöfte då jag liksom aldrig når mitt mål. JAG VILL VARA SNÄLL! Jag vill, jag vill, jag... men det går förbanne mig inte.
Jag tror jag skiter i 2014 års löfte och förblir den gnälliga, ilskna kärring jag tydligen var född att vara.
När jag blir arg så knastrar det liksom lite i tinningarna och i pannbenet och då kommer "sanningarna" på löpande band. Då struntar jag i konsekvenser och säger det jag vill ha sagt. Vad som triggar mig? Något är orättvist, någon kommer ikläm, någon blir utnyttjad, rätt ska vara rätt, känner mig förorättad, det finns regler, gått och stört mig och plötligt får det vara nog.
Rakt och ärligt från hjärtat? Jodå, just det råder inga tvivel om!
Objektiv, tillmötesgående, trevlig, eventuellt en aningens snäll? Nope, inte ett dugg.
Problemet är att det känns så otroligt skönt att få vara en riktig bitch. Och de gånger det fungerar, förvånade ofta faktiskt, så känns det först tillfredställande men så småningom... så kommer funderingarna och frågorna.
-Hade jag rätt? -Var det dags att någon sa ifrån? -Borde folk vara tacksamma att de serverats informationen på ett fat?
Och i och för sig så blir svaret oftast "Ja". Men på frågorna;
-Hade jag kunnat säga det annorlunda? -Har jag sårat någon? -Kunde någon annat skött frågan och kanske gjort det bättre? -Hade jag vunnit på att vara en aning mer diplomatisk? Så blir svaret OCKSÅ nästan alltid "Ja".
Aaaah vad jag blir trött på mig själv...
Läs om "Nyårslöfte 2012" på den här länken.
Och om "Nyårslöfte 2013" på den här länken.
Jädrar så klok jag verkar vara eller hur? Men ack så lite jag kan leva upp till mina egna "visdomsord".
Återanvänder bilden av Hornehelena, jamen vafasen den passar ju fortfarande.
Den dag (om någonsin) jag kan placera dit en gloria, då gör jag det.
Kommentarer
Trackback
