Det händer grejer...

...även om det inte händer mycket just på den här störigt tråkiga och slöa bloggen.
Det är både roliga, trista och jobbigt ledsamma saker.
 
Vi börjar med det ledsamma. Vår katt är borta. Vår mysiga, feta, sega, supersnälla och lite korkade Ceasar försvann för ganska exakt en vecka sedan. Varje gång man öppnar dörren hoppas man höra hans jamande, varje gång man kliver upp på bron går blicken till kudden där han brukar ligga tills husfolket behagar komma hem och släppa in honom. Vi har letat i diken, vi har kollat med grannar men ingen kisse. Det värsta är att inte veta. Har han mött en hungrig räv, hamnat under en bil, är han skadad och ligger någonstans? Man går och hoppas han ska dyka upp, men har sakta börjat inse att han kanske aldrig kommer tillbaka.
Det jag skrivit om Ceasar tidigare, länk; Här och Här.
 
Nu till det trista. Jag mår inget vidare. Knaprar tabletter och mår molande sjuvtjockt var och varannan dag. Njurröntgen visade grus på vänster njure, men det är i höger det är ont. Kan någon vänt på röntgenplåten eller är jag bara inbillningssjuk? Detta påverkar mig även mentalt och jag måste säga att alla med kronisk smärta ni har min beundran och min respekt. Jag blir då inge vidare kul att ha och göra med då jag har ont, tack och lov har jag klarat mig i livet förskonad och aldrig behövt lära mig att förhålla mig till och leva med smärta. Hoppas slippa det i fortsättningen också faktiskt.
 
Nu till det roliga. Vi har hittat en etta i Skellefteå till gossarna. Främst kommer den äldre att bo där mest under veckorna då han pluggar på Skeria, och den yngre kan sova där under tex. praktikperioder då han ska kliva upp jättetidigt. Vi testpromenerade lite i omgivningen och kom fram till att det är nästan lika nära till skolan från lägenheten som vad det är mellan vårt hus och busshållplatsen de kliver på här hemma. Det är 200 meter till en av stans bästa pizzerior, och åt två skilda håll lika nära till matvaruaffär samt en dygnet-runt-öppet mack. Super-lyx i en byfånes liv. Inflyttning i bästa fall i mitten av oktober, då ska det inredas och fixas för att få det någorlunda beboligt... och hur jobbigt låter inte det?? Exakt, inte jobbigt alls bara SKITKUL!
 
 

Kommentarer

Kommentera gärna inlägget här!:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Om du vill din E-postadress, kommer inte publiceras:

Din URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0