Var på föreläsning med Mia Törnblom förra veckan, hon är verkligen ett intensivt energipaket med mycket tänkvärt att påminna oss om. Hon blev som en välbehövlig och positiv injektion så här i november-höstmörkret.

 

Förutom att man ska ge sig själv mer beröm för saker man gjort bra och lämna de dåliga bakom sig "hissa och dissa" rätt helt enkelt, så pratade hon om felaktiga självbilder. Hon gav ett exempel på en kvinna som såg håglös och less ut men som beskrev sig själv som sprudlande. Kanske hade hon varit mer "bubblig" tidigare men kolsyran hade tagit slut? Tydligt var att hon hade inte själv tänkt på hur hon kunde uppfattas av andra. Just det har jag gått och funderat på så här i efterhand. Vem tror jag mig vara? Stämmer det med min utsida? Vad ser och uppfattar andra mig som? Kanske det jag tror är mina goda egenskaper inte alls är särskilt tilltalande?

Hur sned är MIN självbild?

Jag tycker mig att vara en driven person med tydliga åsikter. Ung i sinnet, anser saker ska gå rätt till och är hyfsat duktig på att ge beröm, men kan bli mycket bättre.

Men det kan ju faktiskt vara så att jag uppfattas som en beskäftig, fördömande, kompromisslös, ogin och lismande gammal surkärring med åldersnojja?

Shit, vad knepigt isåfall???

Tack för det Mia, nu fick jag ännu mer att gå och fundera över...