Skryta och framhäva sig själv, nä det är ju otänkbart. Tänk om folk tror att jag inbillar mig att jag är bra på nånting. Och även om jag har en anings talang inom något så finns det ju garanterat någon som är bättre?! Och det hoppas man ju folk förstår att man själv vet! För annars... hemska tanke!

Det kan nästan gå så långt att man knappt törs säga att man tycker att något är kul, trevligt och riktigt underhållande att syssla med, för det måste väl betyda att man ägnar mycket tid åt det och är RIKTIGT bra på det också?

 

Kan man påstå att man älskar matlagning men inte ha en surdeg på lut, okunnig om hur man slänger ihop en suffle, än mindre hur man filear en sjötunga?

Får man säga att man är road av trädgårdsarbete trots att blombänkarna är fulla med ogräs och man knappt lyckas få de vanligaste och härdade växterna att överleva?

 

Till exempel så vill jag påstå att jag gillar inredning, köper gärna en och annan inspirerande tidning, läser bloggar om hur folk förnyar, arrangerar och grupperar sina fina saker i all oändlighet, men hemma hos mig står tiden och sakerna stilla. Har jag placerat ut en vas står den garanterat där om två år och byte av gardiner ska vi bara inte tala om.

 

För att vara intresserad av något måste väl inte betyda att man är expert och ut över det vanliga fantastisk kompetent? Visst får man tycka något är roligt utan att vara briliant och uppnå nördaktigt kunnande i vad det nu vara månne?

Eller?

 

Här kommer några saker jag tycker om, men som jag vare sig är sakunnig, stjärna eller proffs inom;

Synd att jag inte kunde skriva dit fallskärmshoppning, hästdressyr och hammarhajfiske, men vem vet om några år så? 

Fundera ut en egen lista vejta´!