Tänk idag blir lillebror i den här familjen myndig, Lars Elias Bystedt fyller 18 år.
Att säga att jag minns särskilt mycket av den 17 juni 1995 vore att överdriva eftersom jag var sövd och Elias kom ut via reservutgången. Även Elias blev slutligen sövd, lagd i respirator och skickad till Umeås barnavdelning.
Stökigt och jobbigt var det den där dagen för 18 år sedan, och glädjen över att ha fått denna söta och goa unge fick sakta växa under veckorna som följde då vi började våga tro på att allt nog skulle bli bra till slut.

 

Och det blev ju hur bra som helst! Idag är den där lille lockige spjuvern som började gå extremt tidigt, och som femåring påstod att när han skulle ha en stor familjebil och massor med barn, en ganska mycket större lockig spjuver. En ung man som inte ger upp vid första motgång, älskar att retas och faktiskt är glad och positiv 99,9% av tiden. Dessutom har han koll på datum och tider och bäddar sin säng, och just i den frågan ställer sig genforskare och arvsanalytiker sig frågande eftersom det inte finns en uns av dessa karaktärsdrag hos föräldraskapet, och modern hävdar bestämt att det inte är någon noggrand och ordningsam brevbärare inblandad.

 

Nä nog är du våran alltid, älskade Elle! Grattis!!!