I lördags gick (den tyvärr icke årliga) byns cykelfest av stapeln. Ett utmärkt tillfälle att träffa de som flyttat in senaste åren, men även de som bott här i evinnerliga tider men som man inte springer ihop med titt som tätt.

 

Om någon inte vet hur en sådan här tillställning fungerar så ska jag försöka att på ett glasklart och kortfattat sätt beskriva det få se hur det går;

Någon eldsjäl skickar en inbjudan. Man anmäler sig. Det ultimata antalet anmälda bör kunna delas med tre. Man får ett brev där man får veta vilken del av menyn man ska stå för, och ett kuvert som inte får öppnas förrän en viss tid. Så några tilldelas förrätt där man i ett på slagen tid river upp brevet och får veta alla ska vidare till middag och sedan efter maten ett nytt brev där man får veta var efterätten ska inmundigas. Alla cyklar åt olika håll och man har umgåtts med sex olika par då det är dax att förenas i vårt fall vår fina byagård. Genialisk ide eller hur? Och krånglig sammanfattning va?

 

Vi hade förrätten vilket ju inte är så dumt då man gjort bort sin del och sedan får cykla vidare och äta sig genom två hus. Och solen dök upp efter regn, inte heller så dumt. Jag jobbade men hann hem och hjälpa till med matlagningen och dukningen, skönt. Tyvärr så såg det vi lagt upp på assietten som en trafikolycka. Den franska ostpajen höll inte riktigt ihop då den inte hunnit kallna och romröran flöt ut som en... tja röra. Smakade väl som det skulle men man äter ju med ögonen också. Men Shit happens.

 

Vi cyklade sedan enligt instruktionen ett antal kilometer uppför backar i värmen (puh) till ett par för att äta en fantastiskt god grillad öring och hembakt ljusungsbröd. Där mötte vi ytterligare nyinflyttade som verkade otroligt unga, i och för sig kanske i samma ålder som vi var då vi köpte hus för dryga 20 år sedan., men ändå?  Vi fick också möta byns antagligen största men också mysigaste katt.

Så nytt hus och efterätt, en härlig avslutning i tre delar. Hemmagjord glass, lemoncurd/maräng i ett glas och körsbärspaj. Det fick vi avnjuta i en jättestor magnefik nybyggd, inte riktigt färdig, inglasad altan.

Sedan möttes vi då som sagt alla upp vid dryga tiotiden på kvällen. Där fanns ännu fler "ungdomar" som trots att de tydligen hade hunnit få ett och till och med två barn såg ut som de just gått ut skolan...  Hur jävla gammal håller man på att vara egentligen?! Men det var minst lika många av vår sort, "de en aningen ålderstigna" och det var vi som höll ut längst (har ju varken barnvakt eler vaknätter att ta hänsyn till).

Var hemma vid tvåtiden mätt och nöjd efter en heltrevlig kväll.