Lite ströbröd någon?

Är det bara jag som lyckas fylla lådor och skafferi med en och samma vara efter en minnessvacka? En typ av undermedveten kompensation som tar konstiga proportioner. Jag ska förklara vad som händer. Låt säga att vi varit utan ströbröd ett bra tag, gång efter annan slår vi oss för pannan när vi kommer hem från affären "Just ja STRÖBRÖD skulle vi ju köpa!" för att sedan stå och mortla bröd för att kunna använda smulorna till det mest akuta. Jag har till och med mortlat bitsocker någon gång när strösockret var slut med halvdåligt resultat. Vaniljsocker, hel svartpeppar till kvarnen, fryspåsar och bakplåtspapper är också typiska saker som är hopplösa att komma ihåg tydligen.
Det som då händer med min hjärna är att nu programmerar... nej snarare tatuerar den in dessa saker som MÅSTE HANDLA varor. Nu är det dessa missade varor jag kommer att komma hem med gång efter gång under flera månader framåt. "Få se nu vad var vi utan???" säger den tatuerade hjärnan "Just ja STRÖBRÖD!"
Och resultatet? Just nu har vi t.ex. 3 burkar vaniljsocker, massor av bakplåtspapper, var ett tag uppe i 3 paket kakao och tro det eller ej just nu har vi 4 paket ströbröd i skåpet.
Blir lite bekymrad faktiskt... detta kan väl inte vara normalt?

Lite kuriosa till de som inte är så bevandrade med kökets alla finesser, på bilden har vi alltså en mortel som man mortlar med. Och för att illustrera... även om det syns dåligt... så har jag fyllt den med bitsocker för att snart ha krossat mig fram till en grov variant av strösocker;



Kommentarer
Postat av: MammaMu

Nä, det är absolut inte bara du :-). Jag har precis (i minst tre omgångar) köpt på mig vetemjöl, krossade tomater och kycklingfilé så det räcker året ut...

2012-05-12 @ 17:41:34
URL: http://mammamuochkrakungarna.blogspot.com
Postat av: Helena

Aaah skönt att jag inte är ensam :)

Kom just på att vetemjöl är ju också en typisk hamstrings-vara...

2012-05-12 @ 20:40:02

Kommentera gärna inlägget här!:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Om du vill din E-postadress, kommer inte publiceras:

Din URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0