Åh, vad jag saknar gamla hederliga tanter! Tanter i storblommiga klänningar, rejäla Systerskor, tjocka bruna strumpbyxor och med handväskan fylld med spetsnäsdukar och Kungen av Danmarks halstabletter. De hette Hildur, Lina, Ester och Gerda, det flickebarn döps till idag. Det kryllade av dem på 70 och 80-talet, men nu ska man ha tur om man får syn på någon för de är verkligen i ordets rätta bemärkelse ett utdöende släkte.

När jag var liten så hade tanterna oftast någon typ av basker, en luden kashmiraktig eller kanske en sådan där stor bullig nätaktig sommarvariant, en del hade hatt och de kunde också vara ludna eller av nät, vita, knallgröna eller varför inte puderosa. Minns att de ofta inte tog av sig dem, de hade dem på när de var fina på bönhuset sjungandes en liten psalm eller också satt de och virkade, drack kaffe på fat och skvallrade på syjuntan iförd sin huvudbonad. Gissar att de helt enkelt inte orkat rulla upp sina grå strån på spolar, kanske var den blå-lila hårläggningsvätskan slut, enklast dra något över huvudet, man kan helt enkelt säga att de räddade en "Dålig hårdag".
I öronen satt överdimisionerade guldringar som tänjde ut hålet och fick örat att verka extra långt och rynkigt och kring halsen hängde en grov Bismarcklänk och glänste.

Idag tar många tonåringar inte av mössan på hela dagen. De har den på skolans lektioner, på matan ätandes kebabtallrik och till och med på festen drickandes alkoläsk och sms:ande på sina iPhones är de iförda sina huvudbonader. Kanske de inte hann plattånga sina långa testar, eventuellt var hårvaxet eller moussen slut, enklast dra något över huvudet, man kan helt enkelt säga they saved a "Bad hairday".
Och i ögonbryn, öron, tungor och kring halsen glittrar ringar och kedjor av diverse metallarter... Ser ni inte likheten? Eller lider jag en sådan akut tantbrist att jag ser små söta tanter i dagens coola ungdomar? Och hur häftigt skulle de tycka DET var? 
-*Gulp* Oh no, häftigt??? Eeeeh...NOT!!!