Nu väl hemma från våran "IKEA-i-Haparanda-sedan-god-middag-övernattning-Stadshotellet-å-lördagsshopping-i- Luleå-resa" pust* ...så SER jag ju att huset är i stor nöd av att dammsugas, vissa köksfönster borde renspolas, platta kartonger öppnas, grejor monteras och resväskor tömmas. Men vad gör jag? Jag uppdaterar bloggen, sådan är tydligen mina prioriteringar käre läsare, inte illa va?! Eller rätt så illa... 

Rubriken här ovan är faktisk tvetydig och vitsig. Det är dels en tripp såsom i den resa, för just oss, på dryga 25 milen enkel väg. Men också för många, kanske mest kvinnor, påstås det vara lite som en LSD-tripp, vi blir både höga och smågalna av att shoppa där. Om den stereotypa schablonen ska stämma fullt ut BÖR helst mannen till den överexhalterade damen tycka det är fruktansvärt tråkigt och alldeles för dyrt. Men när man jämför priser tycker oftast alla parter att handla där är en kanonide'.

Vad var det nu som skulle inhandlas förutom värmeljus och servetter? Jo, jag hade fått en snilleblixt, inspirerad av en kollegas upprustning av tvättstuga, därför blev en IKEA-tripp snabbt inplanerad. Jag hade kommit på att jag skulle köpa ny kökskran och i sin tur låta den gamla men inte allt för eländiga hamna i tvättstugan.
Där skulle sedan en ny ho och nya bänkskivor och den begagnade kranen vips skapa en roligare och fräschare tvättstuga.

Men den fina kökskranen fanns inte hemma, inte att beställa och Kamprad hade ingen aning om när den eventuellt skulle dyka upp. Lätt besviken tog jag en annan kran att byta upp mig till i köket, annars skulle ju hela min ide fallera. De två 186 cm långa bänkskivorna visade sig inte alls rymmas i bilen trots mätningar av bilinredningen gjordes kvällen före. När sedan datastolen som den äldre sonen velat ha var slut så gick liksom luften lite ur tanten.
- Va, är du inte glad? undrade den yngre sonen som ju traskat runt denna gudsförgätna jättebyggnad för att göra sin gamla mor just GLAD, lite otacksam verkade jag nog.
Som tur var fann jag två snygga tröjor på finska sidan till gossarna och då blev vi alla tre glada, ibland behövs det inte mycket. Den fjärde om någon undrar, älsklingsgubben alltså, är oftast glad utan att verka behöva inhandla något...

Nu har jag allt utom bänkskivor till min tilltänkta minirenovering, och jag undrar om inte prislappen på 4 meter skiva från Beijer eller något annat lokalt byggföretag ger maken en smärre hjärtattack. Hur ska jag göra? Det måste ju hända nu! Nu, nu, nu...