Har skrivit om filmer tidigare (länk här). Då var det mest om hur jag önskar huvudrollsinnehavaren i katastrofilmer all världens väg. Klättrar han mödosamt i berg muttrar jag "Fall", sitter han i ett hav med hajar väser jag "ÄT för tusan"... till hajarna.

Jag ser gärna romantiska komedier, påkostade effektfilmer, Pixar eller Dreamworks produktioner. Jag gråter, skrattar och engagerar mig å de grövsta, så till den grad att jag ibland måste smyga ut rödsvullen ur en biograf. Jag är som jag tidigare skrivit verkligen ingen filmkritiker, jag är en välmående lättroad tant i mina bästa år.

 

Ibland kan jag ändå drabbas av lite äckelkänslor just vid kombination FÖR mycket känslosam och övertydlig amerikansk patriotism kombinerat med militärens gratisteklam... om den nu är gratis? Samtidigt är jag ju rätt gråtmild och det gör det hela komplicerat, det vill säga jag fällde tårar OCH muttrade och gormade omvartannat då jag såg filmer som typ "Indipendens Day", "Air force one" och "Armageddon".

Häromveckan slösåg vi en film med Nicolas Cage där han är vapenhandlaren Yuri som tar tillfället i akt vid Lenins fall att via korrupta generaler köpa upp vapen och pansarvagnar. Filmscen; I bakgrunden väldigt nära en nöjd Cage/Yuri sänks sakta ett stort "hammaren och skäran"-monument ner i linor... Mäh! Några minuter senare, filmscen; Cage/Yuri tittar igenom anteckningar lutad mot en stor nerfälld Lenin-staty och pansarvagnar tornar upp sig i bakgrunden, rad i rad. Vid det här laget blev jag sur och lämnade maken att se den mediokra filmen med den larvigt ÖVERTYDLIGA bildsymboliken, själv valde jag att läsa min enormt sega bok istället.

Varför så irriterad? Jo, jag blir det ibland när det känns som manusförfattare, ressigörer och bokförfattare skriver sitt budskap hårt i panna på mig med en bred permanent svart tuschpenna, då de verkar tro att jag som åskådare, läsare och publik är DUM I HUVET?! Vet att jag hört utrycket "underskatta ALDRIG din publiks/läsares intelligens", vet inte vem som myntade det, men jag kan bara hålla med.

 

Och håll med om att här känns som en mer realistiskt filmscen?             Kranföraren;

Bildlänk här