...ibland nästan för jobbigt, men jag måste ändå in och läsa... 

Allt sedan Norran hade en artikel om den här starka tjejen har jag följt hennes blogg.  Hon heter Jenny och är född -75, och hon har man och två barn födda -02 och -06.
2010 fick hon veta att hon har gallvägscancer, och att den spridit sig till skelettet. 2011 hade den spridit sig till lungor och lever.

Bloggen "Jennys tankar och reflektioner" handlar om just funderingar, glädje, sorg och hur man börjar ta itu med att man inte kommer finnas kvar under barnens hela uppväxt.
Trots att Jenny är så sjuk och trött så delar hon osentimentalt med sig av både det tråkiga och roliga omkring henne. Hon verkar finna styrka någonstans ifrån, kanske för att hon faktiskt inte tycker sig ha ett val?
Så om du orkar och vill, kolla in denna länk , annars kan du strunta i det, det kan ibland vara okey att undvika sådant som gör en ledsen. Men kom i vilket fall ihåg att tänka på alla de människor därute som kämpar med smärta, sorg och sjukdomar, ibland dödliga. Man ska vara tacksam för sin friska kropp, även om den kan vara full av skavanker. Och man ska glädjas över de dagar man har tillsammans med sina nära och kära, man vet aldrig vad som väntar runt hörnet.
Vi måste lära oss leva mer här och nu...