...att gorma om. Ibland blir jag sugen på att plita ihop insändare, formulera dem argt och bestämt med att antal kloka åsikter och uppmaningar. Berätta om det jag tycker är fel, orättvist eller rent åt helvittis. Som om nån bryr sig? Som om det skulle hjälpa? Jo, pytt! Har faktiskt skrivit några i mina dagar, en del skickades in och kom till och med i tidningen, men de flesta hade fullgjort sitt syfte så fort jag fått skriva av mig ilskan.

De som känner mig vet att min livscykel är sådan att den gnälliga kärrningen jag är av gammal hävd och vana blir etter värre just kring februari mars. Någon lugnande vätska i kroppen går under nivån "lugn och fin" och jag blir lätt outhärdlig för omgivningen. Så nu finner jag dels nya saker att förarga mig över, men jag kan även blåsa igång glöden i någon gammal oförätt. 
Är det de stora sakerna som jag plötsligt engagerar mig i såsom världssvälten, sjuk och pensionsförsäkringar eller växthuseffekten?
Nja... även om de också kan kännas irriterande så är det ju främst det som ligger mig lite närmare som skaver. 

Kunde ju göra ännu en kategori här på bloggen döpt "Gormut & Tjörmut"... undrar om några behöver Lövångersmåls-lexikon för att förstå vad det betyder? Fast när man sen läser vad som är skrivet inser man nog ganska snart andemeningen med hur det är att vara gormut och tjörmut.
Nä, det känns så negativt och otroligt tråkigt att döpa en hel kategori till något sånt och sen fylla den med en massa elände. Nej, det är bättre dela upp de i mindre inlägg under en vecka och få skiten överstökad. Mer som en en liten följetong istället, ett antal inlägg kring det jag bearbetar i bilen fram och tillbaka till jobbet, sen lämnar jag allt det här dithän... får det ur systemet... eller låt oss åtminstone hoppas det. Och hur passar detta ihop med min nya "snällare" livsföring... ja, bara att jag satte ordet inom citationstecken gör väl att ni förstår? Det passar ju inte alls!

Inom en snar framtid kommer "Gormut & Tjörmut" del 1.