Läste ett inlägg på Tallsally's blogg häromdagen. Hon hade återigen haft förlossning i tvättstugan. Alltså lirkat ut en tvättklump för stor för lucköppningen, då allt i maskinen ätits upp av ett av påslakanen. Känner igen mig, exakt så är det ju! Ett annat känt problem i samband med tvätt är de berömda sockarna. Minst en sock försvinner ju vid varje tvätt, det vet alla. Ena stunden finns den där, plötsligt ...inte??? Hur, var, vad händer??? 
Man kan lätt få för sig att döda ting medvetet kan retas med en, men så är det ju inte och jag har en fullkomligt logisk förklaring till allt!

Det är vättarna! Det kryllar helt enkelt av små grå elaka, missunnsamma rackare som endast lever för att ställa till det för oss. Folk trodde ju fullt och fast på ondsinta vättar/tomtar förr i tiden. Ena stunden stod mjölkspannen där, plötsligt hade den vält. Kor och getter gick vilse, smöret skar sig och oljan i lampan tog slut exakt när man läste den mest spännande delen i Katekesen.
Tänk om det är så att de fortfarande härjar på, de små liven? Jag vill påstå att det är så, det skulle förklara en hel del vardagskrångel i våra moderna hem.

Dagens vättar snurrar till och knyter knutar på plattångssladden, förlängningssladden och som i Tallsallys/ Erikas fall strykjärnsladden.
En irriterande specialitet är att flytta omkring och gömma läsglasögon för folk. Många har tiotal utplacerade par hemma, utan för den skull kunna finna ett när de ska trä en nål eller läsa en bruksanvisning.
De allt mer tekniska vättarna spelar spel hela natten på din mobil, så den är utan ström då du ska plocka med dig den på väg till jobbet...”Vafasen, kollade den ju igår kväll…eller gjorde jag?”
I köket flyttas husets saxar till ställen du aldrig kommer ihåg att leta på, decilitermåttet är alltid puts väck när du behöver det och det ställs tillbaka tomma förpackningar i kyl och frys.
De älskar att med jämna mellanrum flytta tumstocken och hammaren, för att sedan fnissande kika på då du svärande lägger mer tid på att leta rätt på grejerna än att ägna dig åt själva snickrandet.
När ingen är hemma torkar de ut dina blommor med hårtorken, så du förvånat kan konstatera när du kommer hem att på bara några timmar har samtliga på morgonen så prunkande växterna nu lagt sig flåsande över krukkanterna, och naturligtvis knöt den rackaren sladden till fönen full med råbandknopar innan han la tillbaka den i lådan. Ser du inte mönstret? Allt stämmer!
Och vem tror du annars drar bort de sista två varven på toalettrullen, så då du nöjd och klar är beredd att ta dig an den nya dagen, istället besviket blir tvungen att lösa dagens första I-landsproblem?

Jag har också länge misstänkt att de omsorgsfullt klistrar igen alla oöppnade förpackningar ett extra varv, speciellt där de läser sig till "öppnas här" så att det absolut INTE går att öppnas där, man börjar desperat leta efter en sax för att klippa upp eländet...men...Åååååh! Just det! Saxen ligger ju naturligtvis inte där den ska!!! En liten skadeglad vätte gnider sina händer och skrattar i mjugg då han ser din ansiktsfärg gå mot röd-lila och den där lilla ådran vid tinningen börjar växa och pulsera medan du BITER upp förpackningen.
Om du inte känner igen fenomenet har du väl hållit dig väl med de små liven. Grattis! Själv har jag tydligen skitit i det blå skåpet för all evinnerlig tid.

Foto.
Gick omkring och fotade huset, då fanns minneskortet kvar i kameran, några timmar senare på min "fota-vackra-svampar"-promenad var det inte på plats...