Familjen var på släktmiddag i fredags. Vi dukade för 25, egentligen var det 26, men lille Emre satt i en barnstol och krävde varken kniv, gaffel eller glas på fot. Två av mina svägerskor hade lagat all mat, det var helstekt fläskfilé, rotsaker i ugn, bröd, sallad, västerbottenspaj med mera. Hela kalset stod svärfar för och tårtorna hade hans  väninna/flickvän bakat (ja, vad kallas det då han är 85 och hon en bra bit över 70?).
Det var verkligen gott, de är för duktiga, så är det bara.

Att sedan träffa alla är verkligen kul. Svägerskor och svågrar från när och fjärran…om man räknar Ursviken och Kåge som när, och Stockholm som fjärran vill säga. Och att även få träffa den lite yngre generationen, som verkar reproducera sig hela tiden är ju också väldigt trevligt. Kusinerna ligger i ett ålderspann från 37 ner till 20 sen kommer våra barn som är 18 och 15. Detta innebär alltså att det börjar finnas ett antal kusinbarn. Jag vet inte ens vad mitt släktskap gentemot dem kallas? Kanske gammelfaster? Huh..det låter som spindelnät-i-hatten-maläten-kappa-faster, något man plockar fram till halloween ur ett skåp och skrämmer barnen med. De tydligen totalt orädda, för ingen grät när de såg mig, små och vackra barnen växer så det knakar och de som ska till och födas om några månader…de verkar också växa så det knakar. 
-"Heerre Guuuud, vad tiden går fort"... jepp, det är sånt man upprepar med en pipig stämma med jämna mellanrum som dammig "gammelfaster".
 
Sedan satt vi efter kaffet och pratade om renoveringar och kom osökt in på min blogg. Jag berättade att jag har nästan dubbelt så många unika besökare när jag visar bilder. En mycket klok kusin till mina barn (måste han väl vara som snart studerat i hela sitt liv…Microbiologi? Forskning? Shit, vet faktiskt inte vad han gjort, pinsamt… slutligen verkar han iallafall bli läkare) sa att man får skriva hur kloka, små fyndigheter som helst, det är bilder folk vill se. Jag satte mig ner och funderade, vilken typ av bilder? Jag vet inte riktigt, men eftersom jag är gärna vill hålla mina besökare nöjda så ska jag nu införa något nytt. Det kommer alltid att finnas en bild i varje inlägg. Den kommer sannolikt inte ha något med det jag skrivit om att göra, men en bild kommer att tryckas dit oavsett, även om den inte är särskilt bra. Dagens detalj ska det heta och vi får se vad som kommer att fastna på linsen. Någon typ av bildtext ska jag också försöka plita ihop.
Så håll till godo, denna bloggs första "Dagens Detalj";



Det här är ett par får eller om det är getter som jag fick av min syster för säkert tjugo år sedan. Jag älskar deras lite korkade, men samtidigt undrande och medlidsamma uppsyn. Det känns som de frågar mig hur jag mår varje gång jag irrat mig in och ska vattna blommor eller dammtorka i datarummet där de står...hmm, träffar dem inte särskilt ofta med andra ord, som ni förstår...