Ibland har jag dagar då jag nog egentligen inte borde kliva upp ur sängen. Men det vet man ju inte på morgonen, ibland har man det på känn på förmiddagen, men vet man inte säkert förrän det är dax lägga sig igen på kvällen. En riktig skitdag!

Nu pratar jag inte om stora incidenter och olyckor som att man krockar bilen, blir av med jobbet, den andre hälften sticker eller att man går i personlig konkurs. Nej, utan mer små irriterande vardags-eländen som får adrenalinhalten att aldrig riktigt sjunka under "normalnivå". Kanske man är ur form, tröttare eller mer stressad än vanligt ? Jag vet inte, men vissa dagar bara... åååååh!

Till exempel när jag stökar i köket iförd morgonrock och fastnar med skärpet i lådor och luckor så jag sliter upp rocken hela tiden. Slår pannan i ett skåp jag själv öppnat. Fastnar i dörrhandtag med ärmen och nästan sliter tröjan i bitar samtidigt som jag får ett blåmärke. Diskar och sköljer långpannan eller den stora gratängformen och lyckas i ett obevakat ögonblick hälla allt vattnet på mig själv och på golvet. Glömmer lunchlådan fast den står i hallen. Glömmer mobilen hemma eller har stängt av ljudet så ingen kan nå mig på hela dagen. Kör bil i skitväder och upptäcker när jag kommit fram att delar av jackan eller skärpet varit utanför. Snabbt kastar mig ut ur bilen för att sedan omilt slitas tillbaka för handväskan har lindat sig fast kring växelspaken. Slänger igen bildörren och den studsar upp igen för säkerhetsbältet inte rullade in som den skulle. Inte hittar en femma eller tia att ha till den låsta shoppingvagnen när det är dax och handla, sedan få en plastplupp och naturligtvis väljer den vagn som skramlar mest eller har ett hjul som envist inte rullar. Skriver koden till ICA-kortet då jag ska betala med Visa-kortet och tvärtom.  I kurvorna på väg hem från affären välter alla kassar till en enda röra av purjolök, kycklingfileer och ballerinakex. På den tiondels sekund jag lämnar pannan obevakad kokar risvattnet ut över hela hällen. Torkar fönster och hoppar ner från fönsterkarmen med en tung duns och slår ut vattenhinken över golvet. Dammsugar och både dammsugarslangen och sladden virar sig så att den jädra manicken tjurigt vägrar följa mig runt. Faller slutligen över dammsugaren jag själv inte orkat ställa undan.

 

Inte vet jag, men sådana dagar hade jag gärna legat kvar, sippat te och läst en bok. Men då hade jag väl skurit mig på bokbladet, hällt ut och bränt mig på teet eller trillat ur sängen?